Så här såg min mat ut igår. Jag fann det ytterst underhållande och uppskattade maten ännu mer! Yes, jag kan göra schnitzel, jag vet att ni vill smaka.. ;)

Idag är det myssöndag, wiie, det bästa som finns! :D Det är nu pannkaksdags :)

ESC

Här är Johans och mina tankar efter att ha sett alla låtarna utom den första:

Norge bra framträdande, han är charmig. Dock är låten en rip-off på You raise me up.

Moldavien känns nytt trots att de snor fiolen

Lillpojken från Cypern vinner många småflickors hjärtan, hade han varit blond även Nattas? ;)

Bosnien var oväntat sofistikerat. De korta klänningarna påminner mer om föregående bidrag.

Belgien bjöd på ytterligare en kille med gitarr, Anna åkte uppenbarligen ut pga sitt kön.

Första tanken när Serbien äntrar scenen - har vi inte sett tjejer bakom lysande skynken förut? Det tog dock inte många sekunder innan det byttes ut mot "Är det en kille?!"

Just det, hann ju se Spanien också. Inte bra betyg att framträdandet glöms bort när nästa låt börjar. Johan gillade clownerna dock.

Norrmän är fortfarande dåliga på engelska.

Vad gör Robert Wells vid flygeln i Vitrysslands bidrag? Borde det inte vara Alena? :S Kul att dom har en "snygg" kille som inte kan sjunga, och en ful som kan. Klassiskt! Öron Och ögongodis ;) Johan klagar dock över att tjejerna var fula, så inte mycket ögongodis för de heterosexuella killarna som kollar ikväll. Vid snabbgenomgången upptäckte jag fjärilarna, say whaaat? (what in the butt lägger Johan till)

Och Sarah Dawn Finers syster (?) tävlar för Irland, trodde det var nog med svenskar i tävlingen som låtskrivare, inte på scenen. Ser ut som Ursula, de delar i alla fall klädsmak, och låten börjar som en annan disneylåt, men kan inte komma på vilken??

Är det samma kille som har tävlat för Moldavien, Bosnien och Grekland?? Bröder kanske? Med den äldsta brorsan tävlandes för Grekland, är det bara jag som tycker han är lite för gammal för eurovision?

Storbritannien satsar på en storslagen show men allt jag ser är en kille utan charm, höftvickande tjejer och dansare som dansar till en snabbare låt? Och som Johan sa, låten hade inte skadats av ett lyft.. Inte ett bidrag värdigt startplats nr 12 säger jag bara.

Georgien hade klarat sig bra mycket bättre med ett annat dansnummer. Låten är lite tråkig men hon är ju duktig i alla fall.

Alltså seriöst, man kan inte förvämta sig annat än skräp av ett band som kallas maNga. Jeez

Den Albanska Madonna sjunger it's raining men, men violinisten ser mest ut att ha träffats av blixten.

Va fan, sjunger Sarah Dawn Finer för Island också??

Gäääääääsp.. Halvtransperanta tyger var inne ungefär samtidigt som Tusen och en natt vann. Och den låten var bättre än Ukrainas.

France makes me wanna shake my bootey too! Skön låt och dans säger vi, Johan har redan börjat öva in dansmovesen ;)

Playing with fire är inte en låttitel jag uppskattar... Motiverade dansare har dom också, och varför skulle den heta bruden leka med elden med den där fula snubben? :S

Ryssland har haft en kall vinter, vi fattar, men man måste inte skicka en kasst bidrag för det? I mean, what's up with the snow?? Och falsetten?

Strategiskt av Armenien att börja med inzoomning på dom gigantiska fördelarna! Varför har dom en vattenkastare från en armenisk stam? Johan väntade förgäves på att fördelarna skulle ramla ut när hon hoppade runt, hade nog blivit en del röster på det.

Tyskland skakade sin stora rumpa, vad bakgrundssångarna gjorde är beyond us. Men det tyska uttalet förvånade väl ingen.

Vilket språk sjöng Portugal på egentligen? Var det portugisiska?

Israel var tråkig och Danmark var inte mycket bättre.

Förra året (eller för-förra måste det ju ha varit, när Charlotte tävlade för oss?) var det powerlåtar från kvinnliga artister, i år är det "söta små pojkar med gitarr"

Och nej, Anna åkte inte ut pga av sitt kön, men möjligen sin outfit.

Slutligen var Frankrikes bidrag det enda man kan tänka sig att rösta på, men det lär väl hamna på plats 16 efter alla kompisröster.

Klart slut,

JJ

28 mai

Jag tycker inte om solen.

Nej jag gör faktiskt inte det, inte idag i alla fall.

Den lyser alltid när jag jobbar, den får våra kunder att bete sig helt skumt och den får mig att missa t-banan.

Det är nämligen så att jag har klippt mig idag, jag fick vänta en timma efter jobbet och blev klar precis när t-banan gick. I väntan på nästa satte jag mig i solen och läste, vilket medförde att jag missade även den. Följaktigen kom jag hem kl. 19.15, drygt 3 timmar efter jag slutade. Ergo - jag tycker inte om solen.

Väl hemma inser jag att jag måste hälla ut en halv flaska Lambrusco, det bästa sommarvinet som finns, för att det har blivit för gammalt. Så mycket Lajban var det här förra helgen! Johans mor och syster var visserligen på besök, vi besökte tusenfryd och måndagen spenderades med nöd och näppe innanför Sveriges gränser. Det var handlande, det var Abba och det var jag, Johan och Jenny på roadtrip.

Här kommer för övrigt ett smakprov på min nya frisyr. Jag är medveten om att jag ser jättefånig ut men så är det med egobilder så ignorera det och beskåda istället mitt vackra hårsvall! ;)

Emma, allt detta är riktat till dig! Jag försöker förgäves känna när Emma II sparkar, men än så länge visar hon inga tecken på att bli fotbollsspelare för hon sparkar fortfarande så löst att det oftast inte känns på utsidan. Men jag kan vänta! Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...

En lørdag i Mai

Less

Stressad

Förkyld

Otillräcklig

Inte glad

Inte smal

Inte perfekt

inte jag

Trött på allt

I better keep on walkin

Förkylningar är inte att leka med, speciellt inte när de kommer i sällskap av sår/blåsor i näsa och mun som svider, gör ont och vägrar försvinna. Eller konstanta nys-attacker och rinnande näsa. När man jobbar på ett café är det lite svårt att vända sig bort och nysa någonstans där det inte finns något som folk ska äta eller dricka, men jag lovar att jag gör mitt bästa. Det är därför extra kul att vara den som smörar just nu.

Dessutom blir jag grinig, tjurig och allmänt less med en toleransnivå så långt ner man kan komma. Mina arbetskamrater känner knappt igen mig, en av dom frågade mig idag om jag var en sån sak som man sticker sig på om man kommer för nära. Jag svarade ja.

Idag förstärktes förkylningen dessutom med halsont så alla mina planer på att ta en halvtimma på ett löpband innan Johan med familj anlände lägenheten gick upp i rök. Min fina bikinifigur från några månader tillbaka är nu borta, lagom till bikinisäsongen. Kul.

Istället för att träna gör jag Tsatziki för första gången på egen hand. Vi ska bjuda Johans mor och lila syster på mat ikväll så det vankas nog hemmagjorda biffar, tsatziki och pommes till. Igår var jag dessutom på vinmonopolet och upptäckte till min stora glädje att de säljer Lambrusco här! Ett glas var precis vad jag behövde efter att vi hade storstädat lägenheten, räknar med att resten av flaskan försvinner idag. Muuums :) Apropå monopol försökte jag köpa det klassiska, gamla hederliga Monopol men hittade bara nya fancy versioner som kostar nästan lika mycket som ett par Miss Sixty-jeans, inte okej.

Vi gillar förresten att NN är back in business :D

Kos og klem!

Folket i öst

Norrmän är lata människor. Gamlingarna i Norge är riktigt lata, och tjuriga till på köpet. Fast det kanske är universallt för alla gamlingar?

Som cafémedarbetare är detta mycket tydligt då bröd ska inhandlas (en vara som det dessutom finns en fruktansvärd skräck mot att gå tom på, gamla tanter muttrar om huruvida 2 bröd räcker för henne, folk köper 5 bröd åt gången och fryser in i sinna fulla frysar osv). I Norge är det mycket vanligt med brödskärningsmaskiner i affärer, på caféer eller andra ställen som säljer bröd. Således tillfrågas alltid kunden om denne vill ha sitt bröd uppskuret, och tro mig, det är många som vill det. Bara där är ett tecken på lathet, att skära en brödskiva själv är fruktansvärt ansträngande. Men sen kommer dessutom önskemålen om att man vill ha brödet uppdelat i två påsar (så man kan frysa hälften), eller varför inte halva brödet uppskuret och halva brödet helt? Jag menar, hur jobbigt är det att fixa själva? Dessa "små önskemål" blir enormt tidskrävande för oss, och ja, det stör mig ganska mycket.

Många här är dessutom ganska ohyffsade, eller möjligen döva. Råkar man fråga någon om dom vill ha hjälp som inte ska handla ngt är det oerhört jobbigt att säga "nej tack, jag tittar bara", det vanliga är att man inte får något svar alls. Att fråga folk om dom vill ha kvittot, en påse eller något annat är också hopplöst, det enda de väntar på är summan på deras inköp. Det blir ganska enerverande i längden att ställa samma frågor ut i tomma luften och inte få några svar. Det absolut bästa är när man, gärna upprepade gånger, har frågat en kund om denne vill ha en påse, helt utan svar, och kunden i fråga surt säger "har du ingen påse till mig?" efter att köpet har genomförts.

Skulle inte norrmän vara trevliga och mysiga? :(

I've got no party to go to

and no friends in this town

Jobba, handla, laga mat, diska, tvätta, städa, sova

å en gång till

jobba, handla, laga mat, diska, tvätta, städa, sova

å en gång till

jobba, handla...

Detkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliarkliar

We do not approve

Tankar fryser fast

En ledig dag efter 17 jobbdagar på 3 veckor framkallade det där skrivsuget igen, och vem är jag att hålla det inne? Vi får se vart det leder.

Jag sitter i Johans f.d. säng som numera är våran soffa, blickar ut genom köksfönstret och ser att solen lyser i sällskap av gråa moln. Jag ser gröna träd, röda tak, grå-blåa hus, och mittemot ett mycket tråkigt tegelhöghus. Åt höger, dit jag inte ser från min soffhörna, finns det enormt blåa huset och utsikten över Oslo. Via spotify spelas Veronica Maggio, efter en dryg timma inser jag att samma 5 låtar har spelats på repeat. Nej, jag har inte blivit fanatisk eller helt hekta på Maggio, jag är bara för lat för att byta.

I köket råder viss o-ordning som lätt skulle ordnas upp genom att diska lite, men konstigt nog lockar det inte. Hallen har numera en hatthylla/klädhängare från IKEA som Johan har hängt upp med ordentliga gips-ankare. Den bör därför inte ramla ner. Frysboxen har numera en lucka med ett lås à la utedass, förstår att denna genialiska lösning tog 2 månader att ordna. Johan och jag har nu lärt oss hur man lagar mat i ungen utan att brandlarmet utlöses (lösningen är att ha fläkten på max, öppna ett fönster och vifta frenetiskt med förslagsvis en kökshandduk medan din partner snabbt öppnar ugnen, tar ut det som ska ut och sedan stänger igen). Konstigt nog tycker vi oftast att det är smidigare att inte använda den.

Ni där hemma som följde mina första trevande tagnetknatter i början på en blogg har nog gett upp om att någonsin se några nya tankar ta form på denna hemsida, men om det mot all förmodan finns någon som ännu inte gett upp hoppet kanske det här kunde glädja dig lite. Om så är fallet, let me know.

Kanske skrivsuget kommer tillbaka igen en annan dag, efter att ha stillats för den här gången. Gav det här mersmak, ska bloggen vakna på nytt, eller ska jag bara ännu en gång inse att det aldrig blir av. Spänningen trappas upp, det dras häftigt efter andan, ett andetag ingen riktigt vill släppa ut, och vi avslutar med en välkänd kliché: Den som lever får se.

Tack för den här gången